Efter en halvusel natt med medicinering vid flera tillfällen vaknade jag med en minst sagt stor klump i halsen. Värkte gjorde det inte, men det kändes väldigt konstigt och obehagligt på samma gång.
När klockan närmade sig 7 kom de trevliga damerna från dagkirurgin och hämtade oss tillbaka dit. Det blev dags för en hejdundrande frukost för min del. Fruktkräm med glass och äppeltrip, inte illa. Efter frukosten fick vi vandra ner för ett sista besök hos herr Nyman som ville se att allt var okej innan vi fick åka hem. Han konstaterade att det var ett väldigt klokt beslut som togs när mina halsmandlar togs bort eftersom de inte alls var vackra. Alltså är det inte konstigt att jag haft såna bekymmer med dem. Tillbaka uppe på dagkirurgin fick vi byta om till våra egna kläder och söka oss hemåt. Min bror hämtade mig.
Väl hemma var det bara att försöka hitta något ätbart i kylskåpet för det började bli dags för nästa medicindos. Medicin på tom mage är inte direkt någon strålande ide, och den medicin jag nu skulle inta(Panacod brustabletter)*2 var ingen lysande ide överhuvudtaget visade det sig 2 timmar senare när jag stod på huk över vessabyttan. Jag kollade upp saken med dem vid sjukhuset och tydligen så hör jag till den gruppen som inte klarar av den här typen av medicin. Blir nog ingen knarkare av mig alltså. Tabletterna skulle nog annars ha gjort gott för smärtan eftersom man 1 timme efter att ha tagit dom nästan skrattade åt sig själv i spegeln och tyckte att livet var helt underbart.
Kvällen förlöper vidare på samma sätt. Ett evigt illamående som gör att magen töms ut och in flera gånger. Efter att ha fått i mig lite potatismos halvsover jag mig igenom Robinson och dyker ner i sängen med en ispåse runt halsen och några panadol i magen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar