Utedag i Vörå

Vilken underbar dag det blev efter nattens storm. Trodde inte att vi skulle bo på samma ställe i dag som vi bodde igår kväll innan vi gick och lade oss. Men en ny morgon grydde och när rullgardinerna åkte upp stod vi fortfarande kvar på samma ställe och taket satt där det skulle. Otroligt men sant. Jag älskar att bo precis här där jag bor, men vid de tillfällen när det blåser sådär fruktansvärt hårt så önskar man ibland att man bodde på ett betydligt lugnare ställe. Kanske de nya grannarna fixar lite mera lä åt oss.

Idag har jag varit och hejat på alla duktiga skidåkare som tappert klättrade varv efter varv uppför slalombacken i Vörå. Jag gick ett varv uppför trapporna till toppen av backen, och jag hade fruktansvärt ont i halsen och blodsmak i munnen när jag äntligen nådde toppen. Toppformen är långt borta. Min bror däremot hade inga liknande problem och inte tror jag att min far heller var så trött som jag var. Pinsamt!