Har suttit som på nålar idag!

Ibland oroar man sig något fruktansvärt för saker och ting, oberoende av om man borde eller inte. De senaste 2 veckorna har jag mer eller mindre utnämnt mig själv till cancerpatient dagligen. Orsaken var den att jag efter ett gynbesök fick en remiss för att åka på mammografi och bröstultraljud. Gynekologen tyckte att han kände något i mitt ena bröst........PANIKEN är ett faktum. Som nybliven 30 åring är ju det de sista orden man vill höra. Eftersom jag har en mor som haft bröstcancer i ganska unga år så vill dom ju kolla upp allt extra. Körde ju raka vägen till röntgen vid Malmska och ville ju helst boka en tid samma dag om inte direkt. Fick en tid till  21.4. Hur skulle man ta sig igenom dessa veckor fram till det??? Fick höra av en annan läkare att det går att boka tid till "Unilabs Kokkola röntgen", för där brukar man få tid snabbare + att man får svaret direkt utan att behöva vänta flera veckor igen. Ringde och fick en tid till idag. Bara att gasa iväg till Kokkola.

Under tiden man sitter och väntar på att bli inropad går tiden väääldigt långsamt. Först blev det mammografin, och det gick faktiskt riktigt bra. Man har ju hört att det gör fruktansvärt ont, men värre saker har jag varit med om. Sen ut i väntrummet på nytt och de egna tankarna jobbar frenetiskt. Lugn, lugn försöker man intala sig. Blir inropad på nytt och under tiden som läkaren gör ultraljudsundersökningen står tiden stilla. Sen kommer de underbara orden. Ingen knöl, inga konstigheter alls. Du har INTE bröstcancer!!!!! Betalade mer än gärna 94€ för de orden. När jag fick brevet med bilderna i handen av sköterskan så sa hon åt mig att gå ut och fira.
-Alla går inte härifrån med samma resultat i sitt brev.

Nu bara njuter jag av att den långa väntan är över. Hypokondrin får gå i ide en stund framöver.