Damen är i oskick

Har klarat mig hela hösten och vintern, men nu var det alltså min tur. Förkylningen har mig i ett järngrepp. Halsen rosslar, damen svettas och fryser omvartannat, näsan kittlar, kroppstemperaturen är inte vad den brukar vara och varje steg är som ett värre 100 meters lopp.

Men jag har kapitulerat och sett mig slagen. Bara att ta det lungt och konstatera att nu MÅSTE man ta det lungt och nu behöver jag inte göra någonting annat är ligga på soffan. Det är ju ganska svårt sådär annars.